För att spela videon måste alla cookies på webbsidan accepteras.
En egen ekonomi
Det är ett stort ekonomiskt steg att flytta till en egen bostad. Det är viktigt att fundera på ekonomin redan i förväg. Vilka obligatoriska kostnader upprepas varje månad? Till sådana fasta kostnader hör hyra, el, vatten och hemförsäkring. Andra fasta kostnader är till exempel bussbiljett, internetabonnemang, mat och andra nödvändiga vardagsvaror.
Det lönar sig att göra en realistisk beräkning och jämföra den med sina inkomster. Hur stort är studiestödet? Finns det en löneinkomst? Inkomsterna måste räcka för att täcka de obligatoriska kostnaderna. Dessutom vore det bra att ha någonting över att spara och även för hobbyn och fritidssysselsättningar.
Det vore bra att ha ett belopp motsvarande minst två till tre månaders inkomst på kontot för överraskande utgifter. På det sätet kan man undvika att ekonomin spårar ur om till exempel en hushållsapparat går sönder, husdjur behöver läkarbesök eller man blir tillfälligt arbetslös.
Studielån
Ett studielån är menat för att ge studerande möjlighet att fokusera på studierna utan att behöva oroa sig för sitt uppehälle. Man behöver inte amortera på lånet eller betala ränta under studietiden utan räntan kapitaliseras de terminer då studenten får studiestöd.
Återbetalningen av lånet startar cirka 1,5 år efter att man avslutat studierna. Man kan ansöka om studielån från banken efter att man av FPA beviljats en statlig garanti.
Äga bostad eller bo på hyra?
Lönar det sig att köpa en egen lägenhet med ett bostadslån eller bo på hyra? Svaret beror på flera saker. I vissa situationer, till exempel under studietiden när boendet på orten kan vara kortvarigt, kan det vara klokare att bo i en hyresbostad än att köpa en egen bostad. På lång sikt brukar det generellt vara mer ekonomiskt lönsamt att äga sin bostad.
Det är inte helt entydigt att jämföra kostnaderna mellan olika bostadsformer. Kostnaderna i ett hyresboende är tydliga och regelbundna: hyra, vatten, el och hemförsäkring. I en bostad som man äger betalar man i stället för hyra ett bolagsvederlag och eventuellt också finansieringsvederlag om bostadsaktiebolaget har en skuld. Man betalar också en månatlig avbetalning av bostadslånet som består av amortering och ränta.
Det som gör jämförelsen svår är att amorteringen av lån egentligen inte kan ses som en kostnad, utan som sparande. Varje amortering ökar den andel man äger av bostaden. Varje gång man betalar hyra ökar hyresvärdens förmögenhet, medan man genom att betala av på ett bolån ökar sin egen förmögenhet.
Förutom att amortera på lånet kan bostadsägaren också öka sin förmögenhet ifall bostadens värde stiger. Traditionellt har bostädernas värde ökat på lång sikt, även om bostadsmarknaden liksom marknader i övrigt har olika faser av upp- och nedgångar. En välskött bostad med bra läge lär vara en bra investering även i framtiden. Dessa bostäder kommer att öka i värde och vid behov kan de säljas ganska enkelt. Då det blir aktuellt är det också enklare att flytta till en större bostad i takt med att förmögenheten ökar.
Förutom läget är det viktigt att vara uppmärksam på i vilket skick fastigheten bostadsaktibolaget äger är och vilka renoveringar som kommer att behövas i framtiden. Större renoveringar som till exempel rörreparationer eller fasadrenoveringar är på delägarnas ekonomiska ansvar. Varje månad betalar delägarna tillbaka bostadsaktiebolagets lån med ett finansieringsvederlag (om de inte väljer att betala bort hela sin egen andel på en gång).
Finansieringsvederlaget kan öka bostadens månatliga kostnader med hundratals euro. Detta bör man vara medveten om, och det är viktigt att ta hänsyn till detta i sina egna beräkningar, även om också här gäller samma för bolån att med amortering av bostadsskulden ökar den egna förmögenheten.
Medan hyran för en bostad ska betalas varje månad, går det för ett bostadslån vid behov att förhandla om flexiblare amorteringsmetoder med banken. Arbetslöshet, permittering eller andra oförväntade utgifter kan leda till en tillfälligt strängare ekonomisk situation, varvid möjligheten för flexibilitet i lånekostnaderna ger ekonomisk trygghet.
Då livet börjar vara väletablerat och inkomsterna är regelbundna lönar det sig att börja fundera på att skaffa en egen bostad. Bostadssparandet kan påbörjas redan tidigare. Ett BSP-konto kan öppnas redan som 15-åring, och den övre åldersgränsen för att börja spara på ett BSP-konto är 44 år. För att få ett bolån krävs beroende på lånetypen en del egna besparingar och garantier. För ett BSP-lån krävs till exempel 10 % av lägenhetens pris i egna besparingar.
Ordlista kring boende
En månatlig helhetssumma som betalas till bostadsaktiebolaget. Bolagsvederlaget består av skötselvederlag och eventuellt finansieringsvederlag.
Finansieringsvederlag (även kapitalvederlag) används för att amortera de lån som bostadsaktiebolaget tagit, fördelat på andelar enligt bostadens storlek eller antal aktier. I finansieringsvederlaget ingår ränta och amortering på samma sätt som till exempel den månatliga avbetalningen av ett bolån.
Skötselvederlaget täcker underhållningen av bostadsaktiebolagets byggnader, gårdar, mindre reparationer och andra löpande kostnader för bostadsaktiebolaget som till exempel uppvärmning, sophantering och fastighetsförvaltning.
Låneräntan är det priset som låntagaren betalar till långivaren som kompensation för lånet. Bolåneräntan utgörs till största delen av en referensränta som bestäms av marknaden, såsom euriborränta och en kundspecifik marginal. Marginalen förblir den samma under hela lånetiden medan referensräntan lever enligt marknaden.
Sparande och placerande
Pengar kan sparas under madrassen men det är klokare att göra det på ett sätt som generar avkastning, det vill säga placera kapitalet. Det finns många olika typer av placeringsobjekt. Utöver direkta aktie- eller ränteplaceringar finns många andra alternativ, såsom olika fonder bestående av aktie-, ränte- eller alternativa placeringar, eller en kombination av dem. Så kallade placeringsförsäkringar i sin tur erbjuder skattemässigt effektiva lösningar för den långsiktiga placeraren. Också på depositioner får man igen ränta efter en lång tid av nollränta.
Alternativa placeringar är egentligen alla placeringar som inte är aktie- eller ränteplaceringar. Alternativa placeringar är placeringar i fastigheter, kapitalfonder eller infrastruktur såsom vägar eller energiproduktion. Privatplacerare kan göra alternativa placeringar främst via fonder även om också en placeringsbostad räknas som en alternativ placering.
Varför placera i fonder?
Om du inte själv aktivt vill följa med utvecklingen på marknaden är det i praktiken enklast att placera i fonder. Du kan välja en fond som passar dig, där dina medel är professionellt diversifierade och de har en bättre spridning än du själv hade kunnat uppnå genom att köpa enskilda aktier och räntepapper. Detta bidrar till att minska placeringarnas risk och jämna ut växlingar i fondandelarnas värde.
Genom att teckna andelar i den fond du valt, får du också rätt till fondens avkastning. Placeringar i fonder är livkida, det vill säga du kan enkelt sälja dina andelar.
Läs mer om hur den långsiktiga placeraren drar nytta av svängiga börskurser
Så här lyckas du med ditt sparande:
Det finns två regler som ökar sannolikheten att lyckas med sparande.
1. Börja nu
2. Spara regelbundet
Det viktigaste är att börja – även med en mindre summa
Placerande är långsiktig verksamhet där tiden är på din sida. Ju tidigare man börjar spara desto mer möjlighet finns det för tiden och ränta på ränta-effekten att öka sparkapitalet. Man kommer i gång med fondsparande redan med en mindre månatlig summa. I många fonder räcker det med att placera 20 euro i månaden.
Dra nytta av svängiga börskurser
Genom att regelbundet spara i fonder jämnar man ut kurssvängningarna på marknaden och drar nytta av både upp- och nedgångar. När kurserna går ner tecknar man fondandelar till ett lägre pris och får fler fondandelar för sin månatliga summa. När kurserna stiger, stiger också värdet på fondandelarna.
Ränta på ränta-effekten
Det sägs att självaste Albert Einstein kallade ränta på ränta-effekten för världens åttonde underverk. Vare sig det stämmer eller inte är effekten ett faktum och resultaten av den nästan magiska. Ränta på ränta innebär att man, förutom att man får ränta på sitt sparkapital, dessutom får ränta på placeringarnas vinst.
Spara utan att du märker det
Det känns ofta som att pengarna inte räcker till för sparande efter att man gjort sina månatliga amorteringar och betalat alla övriga utgifter. Det lönar sig att stanna upp och se över den egna användningen av pengar och göra en kalkyl över intäkter och utgifter. På så sätt får man en uppfattning om vad pengarna används till och hur stora de löpande månatliga kostnaderna är. Genom att följa upp penninganvändningen exempelvis under en månads tid märker man också hur mycket pengar som går till onödiga utgifter. Finns det kostnader som kan skalas bort?
Se hur mycket du kunde spara samtidigt som du amorterar
Det lönar sig att automatisera sparandet så att det blir en rutin varje månad. Genom att göra ett avtal om regelbundet fondsparande kan man bestämma vilken summa man vill spara exempelvis på lönedagen varje månad – ett utmärkt sätt att inte använda pengarna till något annat.
Ett sätt att möjliggöra sparande är att förlänga sin återstående lånetid med till exempel fem år. Månadsutgifterna hålls på samma nivå, men man kan allokera en del av kostnaderna till sparande. På det här sättet kan man efter lånetiden förutom en egen bostad också ha ett sparkapital som ger bra avkastning.