Användande av övergångsregler och rapport om den ekonomiska ställningen

Aktia Livförsäkring Ab (nedan ”bolaget”, ”livbolaget” eller Aktia Livförsäkring) är ett solvent finländskt livförsäkringsbolag med lång och gedigen erfarenhet av livförsäkring i Finland. Försäkringsbeståndet består av ca 85 000 försäkringar som tecknats av privat- och företagskunder och bolaget har flera samarbetspartner inom finansbranschen. Bolagets har ca 69 anställda. Aktia Livförsäkring Ab är ett helägt dotterbolag till Aktia Bank och hör till Aktiakoncernen.

År 2023 var ett bra år för bolaget. Premieinkomsten utvecklades positivt jämfört med år 2022 och nyförsäljningen av riskförsäkringar ökade för femte året i följd. Bolagets bokslut för 2023 (FAS) visar ett resultat på 10,7 miljoner euro (2022: förlust på 6,7 miljoner euro). Förbättringen beror i huvudsak på de ränteskydd som bolaget gjort och som belastade resultatet för 2022 när räntenivån steg. Företagets operativa lönsamhet var dock god och dess omkostnadsprocent var 111,3 % (106,8 %). Omkostnadsprocenten steg i och med den ökade försäljningen av försäkringar, när både provisionskostnaderna och personalkostnaderna steg. Skadekvoten för riskförsäkringar låg på en god nivå, 57 % (56 %). Avkastningen på bolagets placeringar var 5,4 % (-10,2 %) beräknat enligt marknadsvärdet år 2023.

Företaget började använda den nya IFRS 17-standarden. Den nya standarden, som har liknande egenskaper som Solvens II, medförde mycket extra arbete för företagets aktuarier. Införandet lyckades utan större problem och företaget beräknar månatligen resultatet enligt standarden som en del av Aktiakoncernens resultat. Enligt standarden värderas bolagets försäkringsskuld till marknadsvärden som delvis skyddas med derivat. Dessa skydd orsakar fluktuationer i FAS-resultatet.

Affärsverksamheten fortsatte att utvecklas i enlighet med strategin. Projektet för uppsägning av sjukkostnadsförsäkringsbeståndet har fortsatt som planerat. Avskaffandet av sjukkostnadsförsäkringarna förväntas ha en marginell resultatpåverkan både på kort och lång sikt. Riskpremieinkomsten har utvecklats positivt tack vare en god nyförsäljning och bolaget förväntar sig att skadekvoten förbättras något när alla sjukkostnadsförsäkringar har upphört. Det placeringsbundna beståndet har ökat både på grund av en god premieinkomst och gynnsamma marknadsförhållanden. På grund av det skärpta konkurrensläget förväntas dock bolagets intjäning ligga kvar på samma nivå.

Bolaget satsade kraftigt på ett projekt som ämnar förnya bassystemen. I juni undertecknades ett avtal om ett nytt försäkringssystem med den stora internationella systemleverantören Sapiens. Det nya systemet ersätter bolagets två nuvarande försäkringssystem. Projektet förväntas pågå i flera år och det är det största projektet i bolagets historia. Under året finslipade vi också kundprocesserna samt uppdaterade och förnyade olika system som hänför sig till kundservice.

I bolagets ledningsgrupp skedde ett personbyte våren 2023. Bolagets styrningssystem, inklusive bland annat ledningsgruppsmedlemmarnas uppgifter, ansvar och mötespraxis, har preciserats under rapporteringsperioden.

Till bolagets styrelse valdes en femte medlem, Pekka Hietala, som inledde sitt mandat 1.9.2023.

Aktia Livförsäkrings riskaptit fastställs i enlighet med bolagets eget intresse, men så att den också motsvarar Aktiakoncernens totala riskaptit med beaktande av riskerna i koncernens övriga bolag. Utgångspunkten är att kapitalbufferten ska vara tillräckligt stor för att den i alla lägen ska uppfylla de krav som solvensregelverket ställer. Både Aktia Livförsäkring och Aktiakoncernen ska klara av strängare kapital- och myndighetskrav i det skärpta marknadsläget.

På grund av koncernens strategiska målsättningar har vissa riskhanteringsåtgärder intensifierats, eftersom förändringarna i strategin kan exponera bolaget för risker som inte tidigare varit aktuella. Mer specifikt har det bredare utbud av investeringsprodukter som erbjuds under försäkringsskalen möjliggjort förekomsten av icke-likvida och alltmer komplexa produkter även inom den portfölj som täcker de placeringsbundna försäkringarna. Även om riskerna för bolaget inte förväntas öka på grund av detta, måste det beaktas i riskhanteringen.

När det gäller bolagets egen portfölj har marknadsriskerna inte aktivt ökats. Fastighetsplaceringarnas vikt till verkligt värde ökade på grund av återbetalning av bolagslån och inkallat kapital i anslutning till tidigare förbindelser, men i övrigt förblev placeringsportföljens risknivå och grundallokering nästan oförändrade. Bolaget har aktivt utrett möjligheterna att lösgöra sig från stora enskilda placeringar i syfte att förebygga uppkomsten av riskkoncentrationer i takt med att den placeringsportfölj som utgör täckning för den räntebundna ansvarsskulden minskar.

När det gäller försäkringsprodukterna, kommer bolaget att utöver placeringsbundna försäkringar fortsätta fokusera på lönsamma riskförsäkringsprodukter. Bolaget har också förbättrat sin riskhantering när det gäller distributionen av dessa försäkringar, till exempel gällande målgruppskoncentrationer. Bolaget har under 2023 sett över sina riskhanteringsprocesser och bedömt huruvida de är tillräckliga med stöd av en utomstående tjänsteleverantör. Projektet för att utveckla riskhanteringen fortsätter 2024.

Bolagets officiella bokslut upprättas i enlighet med FAS-bokföringsreglerna. Aktiakoncernens bokslut upprättas enligt IFRS-redovisningsprinciperna och de IFRS-justerade värdena ska användas som utgångspunkt vid värderingen för solvensändamål.

Portföljtillgångarna värderas för solvensändamål enligt best effort-princip möjligast nära ett marknadsvärde som kan härledas från en aktiv och likvid marknad. För tillgångsklasser där det här inte är möjligt, t.ex. riskkapitalplaceringar, fastighetsfonder samt direkt ägda fastigheter, används alternativa värderingsmetoder.

De försäkringstekniska avsättningarna värderas för solvensändamål till ett marknadsvärde enligt vilket de förväntas kunna överlåtas till ett annat försäkringsbolag. Värdet beräknas som summan av bästa skattning och en riskmarginal. Bästa skattningen motsvarar ett diskonterat nuvärde av de estimerade framtida kassaflödena som försäkringsförpliktelserna förväntas ge upphov till med beaktande av kontraktsgränserna i enlighet med regelverkets krav.

För diskontering av kassaflöden används de riskfria räntesatser som EIOPA (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) publicerat. För de räntebundna försäkringarnas bästa skattning tillämpas den riskfria grundräntan med tillägg för volatilitetsjusteringen som EIOPA publicerat för att minska den extra volatilitet i solvenskapitalbeloppet som följer av fluktuationer i kreditriskmarginalen. På en del av bestånden tillämpas därtill övergångsregeln för försäkringstekniska avsättningar.

I fråga om det estimerade kassaflödet från försäkringsavtal preciserade bolaget under 2023 några beräkningsmetoder eller antaganden i dem. De viktigaste ändringarna gällde antaganden om kostnader och modeller för återköp, senareläggning av pensionstid och dödlighet. Ändringarna i beräkningen ökade som helhet ansvarsskulden enligt solvensberäkningen och höjde kapitalkraven.

Bolagets kapitalbasmedel uppgick vid utgången av 2023 till sammanlagt 184,8 (194,6) miljoner euro, och bestod i sin helhet av primärkapital. Det medräkningsbara primärkapitalet för täckning av solvenskapitalkravet (SCR) uppgick i slutet av 2023 totalt till 180,1 (183,2) miljoner euro då SCR-kravet var 93,9 (75,2) miljoner euro, vilket medför att förhållandet mellan dessa var 192 % (243 %). Det medräkningsbara kapitalet för täckning av minimikapitalkravet (MCR) uppgick i slutet av 2023 totalt till 137,8 (149,9) miljoner euro, då MCR-kravet var 23,5 (21,8) miljoner euro, dvs. förhållandet mellan dessa var 585 % (688 %). Av det medräkningsbara kapitalet för täckning av kapitalkraven (både SCR och MCR) var 133,1 (145,6) miljoner euro kapital på nivå 1 och resten kapital på nivå 2.

Bolaget tillämpar ett avdrag från de försäkringstekniska avsättningarna under en övergångsperiod, med tillåtelse från Finansinspektionen. Tillämpningen av övergångsregeln ökade i slutet av år 2023 kapitalbasmedlen med 31,9 (35,5) miljoner euro. Inverkan avtar årligen linjärt så att den är noll från början av 2032. Utan tillämpning av övergångsregeln skulle förhållandet mellan de medräkningsbara kapitalbasmedlen och SCR-kravet vid årsskiftet ha varit 149 % (181 %) och förhållandet mellan de medräkningsbara kapitalbasmedlen och MCR-kravet skulle ha varit 417 % (496 %). I avsnitt E beskrivs närmare hur övergångsregeln inverkar på bolagets solvens.

Minskningen i kapitalbasmedlen under året beror dels på förändringar i marknadsvärdet på tillgångar och de försäkringstekniska avsättningarna, dels på ändringar i beräkningen samt på betalning av utdelning. Ökningen i SCR-kravet beror på många orsaker och de beskrivs närmare i avsnitten C och E.

Inom bolagets strategi är målsättningen att årligen betala ut 60–80 % av IFRS-resultatet i form av utdelning. Samtidigt ska ändå kapitalkraven uppfyllas. Under strategiperioden 2025 är bolagets målsättningsnivåer för en betryggande solvensgrad 150–200 % utan övergångsregler och 175–200 % med övergångsregler.