Hur reagerar realekonomin till tullar?

Trumps tullar har utlöst en kraftig marknadsreaktion och aktiepriser har sjunkit avsevärt över hela världen. Inget land har undgått nedgången i aktiekurserna. Med tiden sipprar effekterna från marknaden ner till hushållens och företagens vardag. I första hand är tullar en prischock för ekonomin, som så småningom återspeglas i realekonomin. Marknaderna reagerar både på tullar och på den osäkerhet de orsakar. 

Importpriserna stiger

En tull är en direkt skatt. När varor anländer från utlandet till USA läggs en tullavgift på dem vid gränsen. Priset betalas av den amerikanska köparen, antingen ett företag eller en konsument. Om produkten säljs vidare försöker säljaren höja priset i den mån det är möjligt för att täcka tullavgiften. På detta sätt driver tullar upp priserna och försämrar konsumenternas köpkraft. Inverkan är störst på produkter som importeras från utlandet, som hemelektronik och kläder. Låginkomsttagare drabbas relativt sett hårdare av prishöjningarna eftersom en större andel av deras pengar går till konsumtionsvaror. 

Just nu är osäkerheten ett ännu större problem än minskad köpkraft. Konsumenterna vågar inte göra stora inköp eftersom de oroar sig för sina jobb.

Tullar fördröjer leveranskedjor

I genomsnitt anländer cirka 100 000 containrar med varor till USA varje dag. Framöver kommer i praktiken alla dessa att omfattas av tullar. De nya tullbestämmelserna fördröjer importprocessen, vilket har en negativ inverkan på företag som använder importerade komponenter. Dessutom är tullar en ny kostnad för företagen. Om tullkostnaden inte kan överföras till slutpriserna minskar lönsamheten. Och om priserna höjs försvagas konsumenternas köpkraft. 

Om företagen inte lyckas överföra tullarna till priserna och den ekonomiska situationen förvärras, kan svaga företag hamna i svårigheter. I värsta fall ökar antalet konkurser vilket leder till högre arbetslöshet och minskad konsumtion.
Det tar tid för företag att anpassa sig till ändrade priser, men ur nationalekonomiskt perspektiv är det mer oroväckande om företagens förtroende och vilja att investera och rekrytera minskar.  

Vem vinner?

Vissa företag gynnas av situationen. Om ett inhemskt, alltså amerikanskt, företag får en konkurrensfördel på grund av tullarna, drar det nytta av dem. Det betyder också att slutpriserna stiger.  En ekonom på American Enterprise Institute (AEI) sammanfattade situationen väl: för varje arbetare inom amerikansk ståltillverkning finns 80 arbetare som använder stål. Ståltullar hjälper den ena som jobbar inom ståltillverkning men skadar de 80 som på sitt arbete använder stål.  

Lasse Corin, chefsekonom

Aktia Bank Abp (”Aktia”) har producerat denna presentation för investerarnas bruk. Informationen är samlad från offentligt tillgängliga källor som Aktia anser vara tillförlitliga. Aktia ansvarar dock varken för riktigheten eller för fullständigheten av innehållet. Presentationen är till för att som ett hjälpmedel bland andra verktyg hjälpa investeraren att fatta beslut. Investerarens investeringsbeslut är i sista hand hans eget och det bör grunda sig på information och undersökningar som investeraren själv anser vara tillräckliga. Investeraren bör observera att det på marknaden kan ske snabba förändringar som påverkar uppgifterna i denna presentation. Aktias koncern- eller delägarbolag, samarbetspartners eller anställda vid nämnda bolag ansvarar varken för direkta eller indirekta förluster eller skador som förorsakas av användningen av denna presentation eller delar av den i investeringsverksamhet. Presentationens innehåll är riktat till den investerare som den presenterats för och skall ej ställas till någon annans förfogande. Kopiering eller citerande av denna presentation eller delar av den är förbjuden utan tillstånd av Aktia.

Investeringsverksamheten förknippas alltid med ekonomisk risk. Kunden ansvarar själv för de ekonomiska följderna av sina placeringsbeslut. Avkastning kan utebli och man kan t.o.m. förlora det investerade kapitalet. Kostnader för finansieringstjänsterna kan debiteras kunden oberoende av resultatet av placeringsverksamheten. Innan man fattar ett placeringsbeslut är det skäl att noggrant studera placeringsmarknaden och olika investeringsalternativ. Aktia ansvarar inte för att de angivna avkastningsantagandena förverkligas. De presenterade scenarierna är beräkningar av framtida resultat som bygger på tidigare uppgifter om hur värdet på denna investering varierat, och/eller gällande marknadsförhållanden, och är ingen exakt indikator. Investeringens utfall är beroende av marknadsutvecklingen och av hur länge du behåller investeringen. Informationen baserar sig på antaganden som utgår från den historiska avkastningen på olika finansierings-instrument men utgör ingen garanti för framtida utveckling av avkastning eller värde. Presentationen baserar sig inte på kundens personliga uppgifter och är inte avsedd som placeringsråd. Denna presentation är en del av Aktias marknadsföringsmaterial och har inte nödvändigt utformats enligt bestämmelserna för oberoende investeringsanalyser. De presenterade finansiella instrument omfattas inte av handelsbegränsningar som gäller investeringsanalyser. Kunden kan bli tvungen att betala även andra än via banken debiterade skatter och offentliga avgifter. Kunden skall vara medveten om att placeringar och placeringsegendom har skattepåföljder, vars ekonomiska effekter inte nödvändigtvis har iakttagits i denna presentation. Framtida resultatet omfattas av beskattning beroende på varje investerares personliga situation och som kan förändras i framtiden. Kunden bör själv skaffa nödvändig information angående skattepåföljder för sina placeringar och till dessa anknytande beslut.