
Aktias enkät: Finländarna ärver fast egendom och kontanter – arvet sparas eller används för att betala skulder
Enligt en enkät som Aktia lät göra i oktober är det vanligaste arvet som finländarna får en bostadslägenhet, fastighet eller stuga. På andra plats kom övrig förmögenhet, i praktiken kontanter. Enligt Finlands Banks statistik uppgick hushållens insättningsstock i slutet av förra året till över 108,4 miljarder euro. Finländarnas pengar ligger alltså fortfarande på bankkonton.
Av tusen svarande hade 43 % redan fått ett arv, medan 33 % trodde att de kommer att få ett arv i framtiden. En femtedel har däremot inte fått eller tror inte att de kommer få något arv. De mest skeptiska när det gäller arv var personer mellan 25 och 34 år. Tron på ett framtida arv överbetonades bland de svarande vars årsinkomster översteg 50 000 euro.
21 % av de svarande uppgav att de fått eller kommer att få aktier, värdepapper och fondandelar i arv. Att ärva aktier och andra värdepapper accentuerades i de högre inkomstklasserna och var störst i gruppen med inkomster över 100 000 euro.
”Cirka 45 procent av finländarnas finansiella tillgångar finns på bankkonton, strax över 18 procent i aktier och drygt 16 procent i fonder”, säger Lasse Corin, chefsekonom på Aktia. ”När räntorna är låga lönar det sig inte att låta pengarna vila på konton. Aktier, andra värdepapper eller fondandelar kan snabbt omvandlas till pengar. Naturligtvis behövs lite framförhållning. Det lönar sig att låta pengarna växa”, påminner han.
Om arvlåtaren har mycket egendom, är det också ur ett riskhanteringsperspektiv förnuftigt att diversifiera egendomen till andra tillgångsslag än bara bostaden”, påminner Corin.
Finländarna är mycket rationella när de får ett arv. Arvet läggs undan och sparas, används för att betala skulder eller för konsumtion eller boende. Av den yngsta gruppen svarare, de mellan 18 och 24 år, uppgav 72 % att de i första hand lägger undan och sparar arvet. När det gäller betalning av skulder betonades personer mellan 25 och 54 år, och när det gäller konsumtionen betonades 45–64-åringar.
”Det här är ett väldigt logiskt beteende. Människor har skulder vid en viss ålder och när skulderna är betalda ersätts de av konsumtion”, konstaterar Corin.
”Ungdomarna svarade något överraskande att de också föredrar placerande, men placerande betonades hos dem med inkomster över 75 000 euro. Pengar växer inte på träd – som talesättet säger – men man kan få dem att växa.”
Enkäten genomfördes i Bilendis M3 Research-webbpanel i oktober 2024. I enkäten deltog tusen finländare över 18 år. Urvalet var nationellt representativt avseende ålder, kön och geografisk belägenhet. Felmarginalen i materialet är cirka +/- 3 procentenheter i förhållande till utgångsurvalet.