Aktias ekonomiska prognos: Finland lämnar recessionen bakom sig – Trumps tullpolitik överskuggar exportutsikterna
Enligt Aktias chefsekonom Lasse Corin är utsikterna för Finlands ekonomi tudelade. Även om det finns tecken på återhämtning och konsumenternas förtroende ökar, överskuggas utsikterna av osäkerheter i den internationella ekonomin, inklusive Trumps tullpolitik. Bytesbalansen i vårt land uppvisar för första gången på länge ett överskott, liksom i de övriga nordiska länderna, vilket är en viktig positiv förändring.
I Aktias ekonomiska prognos, som publicerades idag, förutspår chefsekonom Lasse Corin en ekonomisk tillväxt på 1,6 procent i Finland i år. År 2026 blir tillväxten 1,5 procent.
Finlands ekonomiska konjunktur förbättras ytterligare. Resultaten i förtroendeenkäterna stärks, den värsta konkursvågen ligger redan bakom oss, bankernas utlåning stärks och byggverksamhetens negativa effekt på tillväxten dämpas. Konsumenternas situation underlättas av att inflationen avtar, bostadsmarknaden blir bättre och köpkraften förbättras. Enligt Corin handlar de största frågetecknen om den internationella ekonomin och konkretiseringen av Trumps tullpolitik.
Den ökade tjänsteexporten kompenserar för utmaningarna inom varuexporten – små och medelstora företag en positiv överraskning
Exporten väntas öka med 3,7 procent år 2025 och med 2,2 procent år 2026. När det gäller importen är tillväxtsiffrorna 3,8 respektive 2,7 procent.
Under tredje kvartalet i fjol ökade varuexporten något, med 0,8 procent på årsnivå. Den svaga varuexporttillväxten har kompenserats av den betydligt snabbare tillväxten inom tjänsteexporten. Under årets tredje kvartal ökade tjänsteexporten med 14,5 procent jämfört med motsvarande period året innan, och tjänster står för närvarande för cirka 31 procent av exporten. Det är också anmärkningsvärt att små och medelstora företags export inte har minskat trots den ekonomiska osäkerheten.
”Med tanke på framtiden är det bra att också små företag når framgång på exportmarknaden, eftersom detta utvidgar Finlands exportfält och skapar en grund för nya stora exportföretag”, konstaterar Corin.
Det återstår att se hur höga de tullar som president Trump utlovat slutligen blir. USA är för närvarande Finlands största exportmarknad, vilket betyder att tullarna oundvikligen påverkar också vår ekonomi.
”I slutändan är Trump en ivrig ”dealmaker”, så det finns alltid utrymme för förhandlingar så länge fungerande motförslag läggs fram. Det finns alltså utrymme för förhandlingar, och vi förväntar oss att de värsta tullscenarierna inte blir verklighet”, säger Corin.
Positiv trend inom bytesbalansen
Finland har länge varit det enda nordiska landet vars bytesbalans har varit negativ. Bytesbalansen talar sitt tydliga språk om konkurrenskraften. I Finland finns det globalt konkurrenskraftiga företag, men de är för få och för små.
Den svaga bytesbalansutvecklingen under flera år ser dock klart ljusare ut nu. Finlands bytesbalans har uppvisat ett överskott i absoluta tal under de senaste månaderna, när vi ser på balansen som en glidande summa för 12 månader. I euro har överskottet varit ca 1,1 miljarder euro. I förhållande till ekonomins storlek når överskottet fortfarande inte upp till samma nivå som i de övriga nordiska länderna, men enligt Corin är riktningen den rätta.
”Bland alla svaga ekonomiska siffror är bytesbalansen ett tydligt undantag. Läget ser bättre ut än på länge.”
Hushållens situation förbättras ytterligare, men hotet om arbetslöshet försvagar förtroendet
I en mätning av konsumentförtroendet är konsumenternas situation jämförbar med tiden med nolltillväxt efter finanskrisen. Försiktigheten syns i förtroendestatistiken och konsumtionen. Hushållens sparkvot var 4,4 procent under tredje kvartalet i fjol. Sparkvoten har senast varit så här hög under coronakrisen, finanskrisen och eurokrisen.
Arbetsmarknadens utveckling är den viktigaste faktorn för hushållens ekonomi. Trenden inom arbetslöshetsgraden har pekat uppåt redan i ett par år, och det hot om arbetslöshet som upplevs i mätningar av konsumentförtroendet har inte lättat. Trots den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden tyder flera indikatorer, som att inflationen avtar, bostadsmarknaden blir bättre och köpkraften förbättras, på att hushållens utsikter håller på att bli bättre. Även företagens sysselsättningsförväntningar har i regel stärkts under 2024.
”Indikatorerna är ännu inte klart på plus, då också arbetslöshetssituationen skulle börja förbättras. Antalet konkurser ökar dock inte längre. Vi förväntar oss därför en vändning på arbetsmarknaden under 2025”, säger Corin.
Aktia räknar med en arbetslöshetsgrad på 8,0 procent år 2025 och 7,7 procent år 2026.