Chefsekonomens blogg: Blev finländarna snuvade på konfekten av inflationen?
De sjunkande räntorna höjer julstämningen för dem som har bolån, men en ökad köpkraft tröstar föga om man hotas av uppsägning. Som tur är har prisutvecklingen på skinka varit måttlig, men i år blir vi tvungna att punga ut med nästan en fjärdedel mer för en ask praliner än i fjol. I de finländska hemmen är stämningen kluven inför jul.
Det ekonomiska läget är på det hela taget krävande. Arbetslösheten ökar och bostadsmarknaden går i moll, precis som de finska julsångerna. Samtidigt ser vi dock tydliga tecken på en vändning – löntagarnas köpkraft förbättras och hushållens räntebörda blir lättare. Vad kan vi då förvänta oss av julen?
Är köpkraften julens ljusglimt?
I och med inflationen har den finländska löntagarens köpkraft minskat. Köpkraften nådde botten i januari–mars 2023. Från och med den tidpunkten har köpkraften ökat reellt (med beaktande av löneförhöjningar och prisökningar) med 3,4 procent fram till det tredje kvartalet 2024. Det innebär alltså ändå en liten lättnad för hushållens julekonomi.
Nedgången i räntorna förbättrar de skuldsatta hushållens konsumtionsmöjligheter. Utvecklingen hjälper dock endast skuldsatta hushåll och i synnerhet hushåll med mycket stora skulder. Utifrån statistiken vet vi visserligen att stora skulder går hand i hand med stor förmögenhet. Med andra ord har de som drar störst nytta av räntenedgången i allmänhet också en starkare ekonomi.
Inga julklappar från arbetsmarknaden
Den dystra utvecklingen fortsatte i den senaste arbetsmarknadsstatistiken från oktober. Arbetslöshetsgraden steg, permitteringarna ökade och det fanns färre lediga arbetsplatser. Arbetsmarknaden spelar en avgörande roll i att höja julstämningen. För beklagansvärt många är den förbättrade köpkraften ingen lättnad eftersom de har mist sitt arbete.
I konsumentförtroendemätningen uppskattade allt fler att risken för arbetslöshet har ökat. Utvecklingen är i linje med arbetsmarknadens utveckling. En liten ljusglimt kan skönjas i företagens sysselsättningsavsikter. Inom service- och industrisektorerna samt inom byggbranschen har sysselsättningsutsikterna stärkts klart. Indikatorerna ligger ännu inte på en positiv nivå, men om denna utveckling fortsätter blir de snart positiva och då börjar också arbetslösheten minska. Företagens utsikter hinner inte förändra konsumenternas situation till jul, men om ett år kommer de att ha gjort det.
Julinflationen är sann
Julbordet är i regel dyrare än förra året. Priset på julskinka ligger på samma nivå som i fjol, men chokladpriset har skjutit i höjden – i oktober kostade chokladen över 22 procent mer än året innan. Vi lär alltså äta färre praliner i år. Vin har också blivit ungefär 5 procent dyrare, men det är lätt att kompensera för prisökningen genom kvalitet. Det har till och med blivit 8 procent dyrare än ifjol att skicka julkort.
Ekonomen riktar hellre blicken mot julen 2025
Tyvärr går det ekonomiska klimatet i moll med tanke på julen 2024. Låt oss därför koncentrera oss på det som är viktigare i jul – våra närstående och vänner. Julen 2025 har säkert mer att ge i ekonomiskt avseende.