Chefsekonomens blogg: Finlands attraktionskraft i utländska börsplacerares ögon har inte försämrats

När Ryssland anföll Ukraina bedömde man att riskerna förknippade med Finland hade ökat i utländska placerares ögon. Orsaken antogs vara Finlands omedelbara närhet till Ryssland och den dåvarande militära alliansfriheten. Av betalningsbalansstatistiken framgår att utländska börsaktieplacerare inte har sålt sina finländska aktier. Tvärtom har aktiernas nettoköp i genomsnitt varit positiva sedan kriget bröt ut.

Inga betydande förändringar i de utländska placerarnas beteende

Efter Rysslands anfall mot Ukraina ökade placerarnas oro för att Ryssland också skulle kunna anfalla andra länder, eftersom Rysslands ursprungliga plan var att erövra Ukraina på tre dagar. En eventuell invasion skulle naturligtvis innebära en enorm risk för de lokala företagen, och internationella placerare beaktar denna risk i sina placeringsbeslut. I Finland ökade oron för att risken för en invasion är större och för att finländska börsbolag ska ses som mindre attraktiva placeringsobjekt eftersom vi stod utanför Nato.

Av den officiella betalningsbalansstatistiken framgår hur många portföljplaceringar utländska placerare har gjort i finländska börsnoterade aktier. Det är antagligen skäl att förklara några termer. Betalningsbalansen mäter hela ekonomins samtliga penningflöden mellan Finland och utlandet. Statistiken omfattar bland annat all export och import, utländska investeringar i finländska dotterbolag och till exempel utländska andelar av Finlands statsskuld. Statistiken visar också i vilken utsträckning utländska placerare äger finländska börsaktier. En portföljplacering avser en placering som ingår i en större placeringshelhet, vilket betyder att man inte eftersträvar bestämmande inflytande över målbolaget med placeringen.

Just antalet nya portföljplaceringar har fortsatt att öka sedan kriget bröt ut. Under en del kvartal har förändringen varit negativ men i regel har den varit positiv, och om man räknar samman förändringen för alla kvartal har utländska aktörer köpt fler finländska börsaktier netto än de har sålt dem. Den långa östgränsen och Rysslands anfall mot Ukraina har alltså inte skrämt bort de utländska placerarna från Helsingforsbörsen.

Något lägre utländsk ägarandel efter krigsutbrottet

Andelen utländska portföljbörsplaceringar av hela Helsingforsbörsen ökade betydligt under 2021. Utvecklingen hos några stora finländska bolag har sannolikt bidragit till denna utveckling. Till exempel Nordeas aktier klarade sig bra 2021. Nordeas marknadsvärde står för mer än 10 procent av Helsingforsbörsens totala värde och dessutom är över 80 procent av Nordeas aktier i utländsk ägo.

Sedan kriget bröt ut har andelen sjunkit en aning. Under samma period har de utländska portföljplaceringarna emellertid ökat. Den lägre marknadsandelen verkar därför bero på en svagare värdeutveckling inom de utländska aktieinnehaven.

I utländska aktieplacerares ögon lönar det sig fortfarande att placera på Helsingforsbörsen. Rysslands anfall mot Ukraina verkar inte ha förändrat detta faktum.