Aktias ekonomiska prognos: Flera svaga ljusglimtar i ekonomin – men utan en betydande exporttillväxt lär de också förbli glimtar

Enligt Aktias chefsekonom Lasse Corin tyder många små signaler på att den ekonomiska konjunkturen håller på att vända mot det bättre. Även om den allmänna stämningen är något positiv, är förbättringen i den ekonomiska situationen bara en följd av en konjunkturförändring. Det har inte skett någon betydande förändring i Finlands internationella konkurrenskraft, utan tillväxten är fortfarande alltför beroende av ökad konsumtion och byggverksamhet.

I Aktias ekonomiska prognos, som publicerades idag, förutspår chefsekonom Lasse Corin en ekonomisk tillväxt på 1,7 procent i Finland nästa år. År 2026 blir tillväxten 1,5 procent.

Situationen i Finlands ekonomi har blivit positivare sedan vår senaste prognos. Konsumentförtroendet har stärkts, löntagarnas köpkraft förbättras och det finns en gryende uppgång i bostadspriserna. En positivare konjunktur stöder en tillväxt inom investeringar, men enligt Corin har det inte skett någon betydande strukturell förändring i investeringsmiljön. Det finns dock tidiga tecken på tillväxt inom bygginvesteringar. En annan ljusglimt är tillväxten i investeringar i maskiner och anordningar. 

Även det totala antalet företagslån beviljade av finska banker har ökat på årsnivå under hela innevarande år. Än så länge är tillväxten visserligen dämpad, men det är ett lovande tecken på att företagsverksamheten och därigenom förhoppningsvis också investeringarna börjar växa.

Finland halkar efter de övriga nordiska länderna inom export

Vi förväntar oss att Finlands export kommer att växa något under de kommande åren. Nästa år är tillväxten 3,5 procent och år 2026 2,4 procent. I enkäter är exportföretagens orderstock något bättre, men fortfarande långt ifrån tider med stark tillväxt. En snabbare tillväxt vore välkommen, eftersom Finlands bytesbalans fortfarande uppvisar ett underskott.

”I Finland görs det inte tillräckligt med nya investeringar som skulle förbättra vårt lands exportmöjligheter. Även om vår export ökar, är utvecklingen beroende av konjunkturer snarare än en följd av en betydande stärkning av investeringar eller konkurrenskraft”, konstaterar Corin.

Finland är känt som ett öppet och exportdrivet land. I en nordisk jämförelse stämmer inte detta riktigt, eftersom Finlands exportsektor är den minsta i Norden i proportion till ekonomin. Finland avviker från de övriga nordiska länderna också i att vi köper mer från utlandet än vad vi säljer dit. 

”I Finland var situationen bra ända fram till år 2010, varefter importen mer eller mindre oavbrutet har varit större än exporten. Diskussionen kring Finlands utmaningar med konkurrenskraft konkretiseras just i detta. I nuläget är Finlands export för liten för att på ett betydande sätt stödja den ekonomiska tillväxten”, påminner Corin.

Konsumenterna ser ett ljus i slutet av tunneln

Löntagarnas köpkraft har ännu inte nått 2021 års toppnivå, men avmattningen i uppgången av konsumentpriserna i kombination med löneförhöjningarna inom den närmaste framtiden har stärkt köpkraften. Detta stödjer tillväxten inom privat konsumtion. Köpkraften stärks naturligtvis också av lägre räntor.

Den förbättrade ekonomiska bilden syns redan i konsumentförtroendet. Konsumenternas tro på utvecklingen av privatekonomin har stärkts betydligt under de senaste två åren. 

Även hushållens insättningar har börjat öka. Årstillväxten för alla finska hushålls insättningar ligger för närvarande nära noll, medan årstillväxten som svagast var -3,9 procent så sent som ifjol. Tillväxten inom insättningarna stödjer förtroendet.

Försämrat läge på arbetsmarknaden, men hopp om draghjälp från byggsektorn 

I år stiger arbetslöshetsgraden till 7,6 procent, men sjunker till 7,3 procent nästa år och till 7,1 procent år 2026. 
Innevarande år har varit tudelat ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Arbetslöshetsgraden har stigit på månadsnivå, men samtidigt verkar företagens anställningsvillighet ha blivit bättre. I juni fanns det i genomsnitt 11,5 arbetslösa arbetssökande för varje ledig arbetsplats, medan motsvarande siffra förra året var 5. Antalet lediga arbetsplatser minskade i juni till 25 000, vilket är den svagaste nivån på tio år.

En viktig bransch där vi förväntar oss att situationen kommer att förbättras är byggsektorn.

”Som helhet förblir arbetslöshetsgraden dock klart högre än år 2022. En snabbare minskning av arbetslösheten skulle förutsätta en klart snabbare ekonomisk tillväxt”, konstaterar Corin.

Prognosen i sin helhet finns här.

På videon berättar Lasse Corin hur det står till i Finland och hur Finland kunde styras mot tillväxtens väg. För att spela videon måste alla cookies på webbsidan accepteras. Videon är på finska.