Sverige är mer skuldsatt än Finland

Skulder diskuteras nu flitigt i Finland. Debatten ger lätt intrycket av att de övriga nordiska länderna har mycket små skulder och att det är länder som Italien och Grekland som är skuldsatta upp över öronen. Det är bra att komma ihåg att diskussionen oftast kretsar kring offentlig skuld. Då beaktas inte de privata skulderna, som också är enorma i alla länder. Privata skulder består främst av hushållens och företagens skulder.

Svenskarna har mycket större privata skulder 

I Sverige är den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten cirka 30 procent, medan den i Finland är över 70 procent. Kring dessa siffror pågår en ständig skuldlandskamp. Men även den privata sektorn har skulder, ställvis till och med stora. Grekland toppar listan över offentlig skuld, medan Luxemburg ligger i täten när det gäller statistiken över privat skuld i vår jämförelse. Medan Italien och Grekland lider av en alltför hög skuldsättning inom den offentliga sektorn, finns det exceptionellt lite privata skulder i dessa länder. Även Finland och Sverige skiljer sig från varandra när man jämför offentlig och privat skuld. Finländarna har en betydligt högre offentlig skuld än svenskarna, men mycket mindre privata skulder. Svenskarna har cirka 240 procent av BNP i privat skuld och finländarna cirka 175 procent.

Stora skillnader mellan skulderna 

Skuld klingar ofta negativt i diskussionerna, och man fokuserar mer på nackdelarna än på fördelarna. Skuld beviljas till olika sektorer på mycket olika grunder. I regel får hushåll eller företag inget lån, om de inte kan använda sina inkomster för att betala räntor och amorteringar. Företagens kassaflöden synas i sömmarna innan ett lån beviljas. Hushållen beviljas inga lån om inkomsterna inte räcker till för att sköta lånet och täcka utgifterna i vardagen. Även om det finns privata skulder är deras ändamål avgörande. I Sveriges fall har företagen stora skulder, men satsar mycket pengar på bl.a. investeringar. Då handlar det inte om att låna pengar för att täcka löpande utgifter.

Den offentliga sektorn behandlas på ett annat sätt än den privata. Om den offentliga sektorn i Finland behandlades som ett företag skulle vi inte få något nytt lån, eftersom utgifterna hela tiden är större än inkomsterna. Den offentliga sektorn har dock till exempel beskattningsrätt som gör det möjligt för den att samla in mer inkomster.

När blir skulden ett problem?

I vår närhistoria finns det exempel på situationer där skulderna har blivit för stora. Före finanskrisen 2008 beviljade banker i USA bolån även till så kallade NINJA-kunder (No Income, No Job or Assets), dvs. kunder som inte hade vare sig inkomster, arbete eller förmögenhet. Kunderna hade inga som helst förutsättningar att betala sina skulder. Därför är det inte så konstigt att påföljden blev en bankkris. I Europa kollapsade placerarnas förtroende för Greklands offentliga finanser efter den skulddrivna politiken och finanskrisen. Greklands sak blev inte bättre av den kreativa skuldstatistiken, som försökte dölja den verkliga skulden. I regel är ett välskött lån som är rätt dimensionerat i förhållande till betalningsförmågan och som har sökts för ett förnuftigt ändamål inte ett problem.

Sverige har större skulder än Finland, men skillnaden beror på hushållens och företagens skulder. Skuld har till exempel använts för investeringar som skapar arbetstillfällen, skatter och exportinkomster. Visserligen är svenska fastighetsbolag och hushåll skuldsatta, så tiden får utvisa om fördelarna med skulden blir större än nackdelarna hos vår granne i väst. Åtminstone för närvarande verkar situationen vara under kontroll.