Aktias chefsekonom: Hushållen har anpassat sig väl till de ökade räntekostnaderna
Enligt Aktias chefsekonom Lasse Corin har efterfrågan på amorteringsfriheter ännu inte ökat nämnvärt. Den låga efterfrågan på amorteringsfria månader visar att hushållen fortfarande klarar av att sköta sina lån relativt väl.
"Finländska bolåntagare har fått vänja sig vid högre bolåneräntor. Trots att förändringen i räntorna har varit kraftig har finländarna åtminstone inte än så länge uppvisat någon större entusiasm för amorteringsfria perioder. Det anses vara viktigt att amortera på skulden plikttroget och den ekonomiska situationen har ännu inte försämrats till den grad att behovet av amorteringsfria perioder skulle vara så värst stort," säger Lasse Corin.
En tredjedel betalar redan en betydligt högre ränta
Den vanligaste och nästan enda referensräntan för finländska bolån, 12 månaders euribor, började stiga i början av fjolåret och steg över tvåprocentsstrecket i september. Uppgången har hållit i sig, om än takten blivit långsammare. 12 månader innebär att lånens referensränta justeras en gång om året. I samband med justeringen stiger nollräntorna till den nuvarande nivån, som i skrivande stund är cirka 3,3 procent.
"Cirka en tredjedel av finländarna med bolån har en referensränta på minst två procent. Med andra ord känner många hushåll redan av räntehöjningen i vardagen. Dessutom tillkommer andra lån, såsom konsumentkrediter och husbolagens skulder. Det är oundvikligt att ändringen påverkar vardagsekonomin, eftersom utgifterna lätt ökar med hundratals euro i månaden när räntorna stiger," konstaterar Corin.
Tills vidare ingen större förändring i amorteringsfriheter
Av den statistik som Finlands Bank publicerar kan man dra slutsatser om hur finländarna utnyttjar amorteringsfria perioder i sina bolån. Banken offentliggör statistik över nya bolåneavtal och nya uttag av bolån. Skillnaden mellan nya avtal och nya uttagna lån är en indikator på hur populärt det är med amorteringsfrihet. Detta beror på att en amorteringsfri period syns som ett nytt låneavtal i den officiella statistiken, även om lånebeloppet inte ändras.
"Skillnaden mellan nya avtal och nya uttag har ökat något. Det har åtminstone inte ännu skett någon betydande förändring i amorteringsfria perioders popularitet. I statistiken syns också tydligt topparna i efterfrågan under coronavåren och bankernas kampanj om amorteringsfrihet 2015, då enstaka banker marknadsförde aktivt amorteringsfria perioder åt kunderna. Den låga efterfrågan på amorteringsfria månader visar att hushållen fortfarande klarar av att sköta sina lån relativt väl."
Enligt Corin är det ändå bra att komma ihåg att det fortfarande finns många bolån med mycket låg referensränta som kommer att stiga under det kommande året.
"Samtidigt måste det konstateras att den värsta uppgången i energipriserna åtminstone för närvarande verkar ligga bakom oss. Detta balanserar hushållens ekonomiska situation," fortsätter Corin.
Hushållen amorterar skulder plikttroget
Även om lånetiden för bolån har blivit längre, amorterar finländarna fortfarande plikttroget sina lån. Den genomsnittliga återbetalningstiden för bolån är för närvarande ca 22 år. Samtidigt har antalet nya lån som tas ut minskat kraftigt.
"Eftersom det inte har blivit nämnvärt mer populärt med amorteringsfria perioder, minskar hushållens lånestock (exklusive husbolagslån) för närvarande. Den har faktiskt redan minskat fyra månader i rad. Något liknande har aldrig hänt i mäthistorien som går tillbaka till 1998," säger Corin.
Hushållen är alltså försiktiga med att ta ut nya lån, samtidigt som de amorterar sina gamla lån som i vanlig ordning. Enligt Corin tyder allt på att de kommer att klara av de högre räntekostnaderna väl, vilket är ett positivt fenomen i det rådande ekonomiska läget.