En händelserik resultatperiod

Om offentliggörande av överraskande förhandsuppgifter eller vinstvarningar, resultatöverraskningar och stora aktiekursreaktioner utgör kriterier så kan man konstatera att Q3-resultatperioden har varit händelserik för finländska börsbolag.

I skrivande stund har cirka hälften av de 70 största bolagen på Helsingforsbörsen redan offentliggjort sitt resultat för Q3, men några av de största och flera medelstora och mindre bolag kommer att offentliggöra sina resultat inom den närmaste framtiden. Dessa händelser har präglat resultatpubliceringarna och de livliga resultatdagarna har inte varit enformiga för de placerare som följt med marknaden.

Redan under september–oktober, före den egentliga resultatperioden, fick vi ta del av resultatnyheter från flera bolag i form av förhandsuppgifter eller resultatvägledningar. Det intressanta var att dessa vinstvarningar inte enbart inbegrep negativa justeringar av tidigare meddelanden på grund av det ekonomiska läget och därmed en försvagad affärsverksamhet, utan vi såg också positiva vinst- eller omsättningsvarningar trots de allmänna försämrade ekonomiska utsikterna. Positiva förhandsuppgifter om Q3-utvecklingen eller ändringar i hela årets vägledning publicerades av bl.a. UPM, TietoEvry och Vaisala. Negativa vinstvarningar kom däremot från bl.a. Kone, Terveystalo och Verkkokauppa.com.

Hittills har cirka två tredjedelar av de Q3-resultat som publicerats i Finland minst motsvarat marknadens förväntningar om rörelsevinst, och i fråga om omsättningen är siffran till och med något högre.

Hittills har cirka två tredjedelar av de Q3-resultat som publicerats i Finland minst motsvarat marknadens förväntningar om rörelsevinst, och i fråga om omsättningen är siffran till och med något högre. I förhållande till förväntningarna har resultatperioden alltså inletts i rätt positiva tecken. Utöver själva kvartalsresultatet är aktiemarknaden också alltid intresserad av kommentarerna om framtiden i delårsrapporten. En del bolag ger även en rätt detaljerad prognos över utvecklingen av resultatet och omsättningen för hela året, medan andra inte beskriver sin resultatprognos mer ingående. Detta kommunikationssätt kan påverka bolagets behov att ändra sin vägledning om utsikterna förändras. I resultatrapporterna för det tredje kvartalet ändrade bl.a. Nordea (i fråga om kostnads-/intäktskvoten), Elisa (något positivare besked om ökningen av omsättningen och rörelseresultatet före avskrivningar) och Kesko (resultatstyrningens intervall justerades uppåt något) utsikterna för hela året i en positiv riktning.

Utöver utsikterna för resten av året är aktiemarknadens intresse för bolagens utsikter för 2023 också stort inom den närmaste framtiden. De ekonomiska utsikterna är mycket osäkra, men samtidigt har analytikernas resultatprognoser i genomsnitt hållit sig på en ganska hög nivå. I det här skedet av året gäller bolagens kommentarer om framtiden i regel endast det sista kvartalet 2022, och få bolag har ännu yttrat något mer officiellt om utsikterna för nästa år. I många bolag har ledningen själv en mycket svag insikt i nästa års utveckling och bolagen kommenterar i regel utsikterna för följande år först i början av året i samband med offentliggörandet av boksluten. I resultatrapporterna gav några bolag emellertid redan nya kommentarer om nästa år: Nordea (större positiv inverkan av ränteuppgången på räntenettot 2023 än vad analytikerna förväntar), Kesko (en allmän men positiv kommentar om att resultatet för 2023 håller sig på en god nivå) och Telia (de stigande energikostnaderna leder till en lägre ökning av rörelseresultatet före avskrivningar än vad som tidigare kommunicerats).

Även efter nedgången i aktiekurserna i år har stämningen på aktiemarknaden varit nervös i det nuvarande ekonomiska klimatet. Under resultatperioden har detta också framkommit i form av stora enskilda reaktioner på aktiekurserna efter resultatpubliceringarna.

Även efter nedgången i aktiekurserna i år har stämningen på aktiemarknaden varit nervös i det nuvarande ekonomiska klimatet. Under resultatperioden har detta också framkommit i form av stora enskilda reaktioner på aktiekurserna efter resultatpubliceringarna. Stora positiva förändringar i aktiekursen på resultatdagen sågs bl.a. för Konecranes (bättre resultat och orderingång än väntat), Kemira (bättre resultat än väntat när bolaget hade lyckats överföra de stigande kostnaderna till försäljningspriserna) och Huhtamäki (ett gott resultat tack vare prissättningskraften och en affärsverksamhet som klarar sig också i ett svagare ekonomiskt läge). Bland annat Telia (de höjda energikostnaderna som nämns ovan), Revenio (ett något lägre Q3-resultat än analytikerna väntade) och Neste (ett starkt helhetsresultat, men aktiemarknaden såg svagheter i den viktiga affärsverksamheten med förnybara produkter) upplevde stora kursnedgångar på resultatdagarna.

Det lönar sig för långsiktiga placerare att försöka hålla sig lugna trots kursfluktuationer under resultatperioden. I stället för resultatavvikelser under enskilda kvartal bör fokus ligga på om bolagets utsikter på längre sikt har förblivit oförändrade och om bolagets affärsverksamhet utvecklas i rätt riktning. Som vi ofta har sett även i år förekommer det ibland överreaktioner i endera riktningen i aktiekurserna och förändringarna kan vara snabba. Det lönar sig inte att grunda placeringsbeslut bara på en stor reaktion i aktiekurserna, men för en långsiktig placerare kan kursrörelser under resultatperioden ibland erbjuda intressanta möjligheter om hen har ”läst läxorna” och bildat sig en uppfattning om bolagets framtida utveckling.