Har vi passerat den värsta inflationstoppen?
Under sommaren har den globala aktiemarknaden åkt berg- och dalbana. Den kraftiga nedgången i juni byttes ut mot kraftigt stigande aktiekurser i juli. Bakom den kraftiga uppgången i juli låg i synnerhet tillväxtaktier, som placerare under innevarande år har ratat i en miljö med stigande räntor. Bakom kursuppgången på aktiemarknaden i juli ligger för sin del de mer måttfulla förväntningarna på räntehöjningar från centralbankerna. En räntenivå som är lägre än de tidigare prognoserna skulle i princip vara en god nyhet för såväl aktieplacerare som personer med bostadslån, men innan festhattarna och -dryckerna plockas fram är det skäl att stanna upp och fundera över varför förväntningarna på räntehöjningar har mattats av under sommaren.
Den största orsaken till en måttligare räntebild än tidigare är oron för att tillväxten i världsekonomin avtar eller att ekonomin till och med sjunker ner i en recession. Inflationen galopperar fortfarande vilt, något som effektivt tär på konsumenternas köpkraft och en allt större del av konsumenternas lön går åt till nödvändiga anskaffningar som boende, transport och mat. Detta har också många finländare märkt vid bensinpumpen och i mataffären och efter att ha fått nya för bolagsvederlagsfakturor efter vårens husbolagsstämma. Även om det i fråga om inflationen till stor del handlar om utmaningar på utbudssidan, har centralbankerna inget annat val än att höja räntorna för att dämpa efterfrågan och därigenom minska inflationen.
Recessionshotet syns också i den amerikanska räntekurvan, som under sommaren vände nedåt, dvs. inverterades. Under normala förhållanden borde räntan på långfristiga ränteplaceringar vara högre än på kortfristiga, eftersom långfristiga placeringar är förenade med en större risk. Nu har situationen dock vänt så att till exempel tvåårsräntan på USA:s statsobligationer är högre än 10-årsräntan. Traditionellt har denna vändning i räntekurvan förutsett en recession.
Även om räntorna målar upp en dyster och osäker bild av den globala ekonomins tillstånd, så har det också funnits ljusglimtar i de senaste veckornas nyhetsflöde. I juli skapades över 500 tusen nya arbetstillfällen i USA, medan det förväntade antalet var 250 tusen. På samma sätt gav de senaste inflationssiffrorna från den nya kontinenten de första indikationerna på att den värsta inflationstoppen redan kan ha passerats. Konsumentpriserna steg i USA med 8,7 procent på årsnivå i juli, medan ökningstakten i juni fortfarande var 9,1 procent. Olja och energi i allmänhet är en viktig komponent vid beräkning av inflationen. Om oljepriset hålls kvar på nuvarande nivå (98 USD) börjar inflationen automatiskt avta i början av nästa år, eftersom oljepriset inte längre stiger i en jämförelse på årsnivå. Detta ändrar dock inte det faktum att priserna ligger kvar på en högre nivå och konsumenternas köpkraft är försämrad, om lönerna inte följer efter. Högre löner skulle för sin del kunna öka inflationen ytterligare, och följaktligen befinner centralbankerna och politikerna sig i en sits som inte är avundsvärd.
Aktiemarknaden tycker inte om osäkerhet och data från marknaden är för närvarande sällsynt motstridiga. En fördel med osäkerheten dock att det ofta också öppnas möjligheter att placera i kvalitetsbolag till rimliga priser medan osäkerheten råder. Flera bolag har i samband med resultatpubliceringar visat att produkter av hög kvalitet har prissättningskraft också i en miljö med hög inflation och att megatrenderna fortfarande rullar på i bakgrunden då aktiemarknaden studsar upp och ner efter det kortsiktiga nyhetsflödet. Genom att aktivt välja placeringsteman och enskilda aktier är det möjligt att hitta goda placeringar i marknadsbruset också i ett svagare marknadsläge.
Marknadsöversikten är skriven av Equity Advisor Mikko Aalto.