Mardrömskvartal för räntor bäddar för en ljusare framtid
Årets första månader har varit milt sagt utmanande. Inflationstrycket som började före årsskiftet har inte lättat och centralbankerna har tvingats medge att de varit sent ute med en åtstramning av penningpolitiken.
Centralbankernas justering av räntebanorna har pressat ned ränteplaceringarnas marknadsvärden då avkastningsnivåerna inte har ökat. Samtidigt har Rysslands invasion av Ukraina chockerat marknaden och fått riskaptiten att sjunka kraftigt bland placerarna. Detta märks såväl på aktiekurserna som på exempelvis företagsobligationernas riskpremier. Omprissättningen har inte bara omfattat företag med direkta och indirekta risker i Ryssland och Ukraina, utan har varit mer vittomfattande.
Rysslands krig i Ukraina orsakar ytterligare huvudvärk för centralbankerna i ett sedan tidigare tufft läge. Kriget påverkar i sig ekonomin negativt, men dessutom innebär Rysslands och Ukrainas viktiga roll särskilt på råvarumarknaden att inflationstrycket ökar ytterligare. Dessutom tillkommer logistiska utmaningar, då den globala handeln och leveranskedjorna behöver omorganiseras till följd av sanktionerna och utmaningarna kring affärsverksamhet i Ryssland.
Under de två senaste veckorna har både Europeiska centralbanken och Fed i USA visat sig vara fast beslutna i kampen mot inflationen. Penningpolitiken stramas åt genom att stoppa stödköpsprogram och höja räntorna. Trots alla utmaningar är det ekonomiska läget starkt och arbetslösheten låg. Samtidigt har centralbankerna sett till att ha gott om flexibilitet om situationen förändras dramatiskt.
Den mer hökaktiga tonen återspeglas även på marknaden. Priserna reflekterar förväntningar om räntehöjningar under de två närmaste åren både i USA och i Europa. Denna omprissättning i kombination med höjda risktillägg har lett till en svag realiserad avkastningsnivå på räntemarknaden, både vad gäller företagsobligationer och statsobligationer.
Men den andra sidan av myntet är att omprissättningen av ränte- och kreditrisker har höjt avkastningen de ger till den högsta nivån sedan våren/sommaren 2020. Motsvarande avkastningsnivåer på företagsobligationer, såväl lågriskobligationer som mer avkastningsinriktade, har bara upplevts under korta perioder kring årsskiftena 2015–2016 och 2018–2019. Detta är betydelsefullt på två sätt. För det första har prissättningen förutspått räntehöjningar under en längre tid. För det andra innebär högre löpande avkastning en högre tolerans mot negativa överraskningar framöver, innan den faktiska avkastningen blir negativ.
Framtidsutsikterna är just nu rentav grumligare än normalt. En sak är dock säker: placerarna har inte fått så här bra valuta för pengarna för ränte- och kreditrisker på länge.
Marknadsöversikten är skriven av portföljförvaltare Kai Leppelmeier.
